onsdag 10 november 2010

Just nu känns livet nästan lite för bra. Man vill som inte att detta flyt ska vända, att allt ska kantra och att du ska försvinna.
Känner mig så hel med dig, lite mer levande, lite vackrare.

Våren kom tidigt i år och känslan håller sig kvar fast vi snart är inne i mitten på november.

Det bästa just nu är att oron har lagt sig, och att man har börjat tro på framtiden. Jag vill dela den med dig, vakna varje morgon med dig. Jag vill växa tillsammans med dig, bli ett, bli bättre. Stötta dig, bli stöttad av dig. Mogna. Leva. Andas.

Du ger mig så mycket som du inte vet om själv. Du låter mig vara mig själv. Jag känner mig stark och åtråd. Ingenting känns omöjligt, allt är möjligt.

Plötsligt är vi två om allting, på riktigt. Inte som förut, aldrig mer som förr.

Du och jag mot värden.

Älskar sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar