lördag 5 juni 2010

Ensamheten känns tryckande fast att den är själv vald... Känner mig tom på känslor, tom på ord, tom... Tröttheten har sänkt sig över mig som en dimma över tysta vatten... Orkar nästan inte andas...

Intrycken kommer för fort, bilderna rusar förbi, behöver få tid att tänka men har fullt sjå att andas...

In ut in ut lungorna fylls med luft... Måste ta mig ur det här... Måste finna en mening med varför jag finns till...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar